Tonåringar...

Ja vad säger man??? Man vill så gärna hjälpa, men just i såna här situationer räcker man itne till... Det hjälper inte att säga "Jag har varit med om detsamma" eller "Mister du en står det tusen åter..." För just när det händer så känns det inte så... Jag vet... Har själv varit där... Och kärleken är hemsk... Lika hemsk som underbar... Och faktiskt är det ju så att livet går vidare.. .det kommer en morgondag fast det inte känns så... Vill bara hålla fast min lilla gumma ohc krama krama krama!!!!

Älskar dig Erika!

Lämna en kråka tack!

Skriv skriv skriv!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback