Om hockey, vänner och mig...

Jag har jättesvårt att intressera mig för någon på allvar... Jag menar så pass mycket att jag e villig att släppa singellivet och få någon nära inpå igen... Nu har jag ju hittat den här grabben... Men det var ju som det var... Men så finns ju lille han.... Och ärligt har jag nog väntat ltie på den här chansen, som kanske inte ens finns i över ett år... Men jag tänker inte hoppas... Men ändå kan jag ine låta bli... Något speciellt e det nog allt... Men som vanligt e det ju lammkött *hehe* . Nåja får väl helt enkelt se vad det leder till... Annars så hoppas jag ju på att han fortfarande vill vara min vän=) För jag trivs i hans sällskap och han får mig att skratta...

Fan varför ska det vara så komplicerat??? Varför kommer inte drömprinsen och knackar på och säger HÄR E JAG??? och sen e det bra med det??? Sen levde de lyckliga i alla sina dagar... Men näääääää... Det ska alltid krånglas till längs vägen och vara en massa komplikationer... Och de man e intresserad av e inte intresserade tillbaka och så vidare... Men men... Jobbet e prioritet nummer ett tillsammans med ERika... Sen resten får komma som det kommer=)